De är ni, de är dom, de är alla andra. Men de finns inget vi.

Vart en otroligt mysig & känslofull kväll med mina älskade brudar Jennifer & Sandra. Snackades gamla minnen, så underbara. Vi pratade också om hur jävla mycket man förändrats. Visst vi har mognat, enligt mig iallafall. Men fan så jag saknar att vara omogen & bara allmänt ful ibland. Då kunde allt lösas med skratt. Inte lika lätt längre. Men allt ändras med tiden. Även fast man ibland önskar att de inte va så. Vill också ha ett vi, allt skulle va lättare då.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0